Oj vad de trivs bra de där jäkla hjärnspöken i min skalle =P

Haft en liten ner-period igen, stod först still efter att ha tappat rejält ett par dagar. Å att stå still välkomnar spökena in i hjärnan. Välkommen, kom hit å jävlas lite ;)

Att stå still är oerhört tungt då man fått i gång viktminskningen, å man vill ju såklart att det ska fortsätta neråt i den takt det faktiskt gått i så långt. Även om det relistiskt sätt inte KAN göra det. Men, mycket vill ha mer. Å när jag väl kom till acceptans även denna gång att man faktiskt kan stå still en stund .. vad händer då?

Jo jag GÅR UPP!! Va faaaaaaaaan. 2 kilo så där pang boom.
Men nu får du väl ändå ta å ge dig kroppen!
Det ska bort bort bort.

Jag har varit duktig å kommit igång med all träning, jag sköter maten å gör allt jag kan göra lixom.

Å jag vet att man brukar säga att muskler väger mer än fett, men det ska inte vara möjligt att jag lagt på mig 2 kilo muskler från ingenstans. Så det tror jag inte alls på.

Jag funderar dock om det kan vara min medicin? Jag slutade ju med min vätskedrivande medicin i måndags, så det har snart gått en vecka. Om jag börjar samla på mig vätska igen? Får se om något händer nu innan nästa veckan, annars får jag nog ta å prata med läkaren tror jag. I fall att.

Ja så är det i alla fall, jag brottas med spökena varje dag som kämpar för att knäcka mig.
Men jag kämpar på, försöker att inte tänka på det. Utan bara göra det jag ska.

Måtten visar ju att det hänt något denna månad, men jag har ju ändå gått ner denna månad med.